SmålandsBlomma

Gatas katt streifer hushjørna Stopper opp Lytter Ser seg rundt Setter seg plutselig ned vasker seg, litt nonchalant Jeg gjør hva jeg vil Bryr meg ikke om andre Å være katt Selvstendig Fri På jakt men likevel tilfreds Sove, lete, nyte Livet som det det er En evig vandring En lettsam historie Bladet vrir seg i vinden Flagrer, snur seg Men henger fast, sterk Sta, tiden er aldri  Kraftig men veik En hånd knuser fort En storm kan rive av Bladets liv likt våres Kraftig, sta, sterk veik, utsatt Sårbar Prisgitt, tiden er nå Hold fast, stå imot Ta imot Stein i veikanten, store Små, kantete, grå Noen kan du trø på Andre skjærer deg Noen lar deg sitte Hvile Mens du henter pusten Ikke alle tar tyngden din Vil være alene  Ønsker, tanker Følelser vi deler Orker vi  Vil vi Vi...

Hei kjære deg. Jeg håper sommeren lever godt med deg, og at dagene er fylt med glede og ro. Det er ikke så lenge til barna våre skal tilbake til skolen etter en lang sommerferie. De skal lukte på nye skolebøker, vise hverandre de nye klærne sine eller det nye penalet. De skal igjen forholde seg til hverdagen med venner, lekser, fritidsaktiviteter og skolen som arbeidsplass. Ferien, friheten, sommeren må på en måte legges bak, og fokuset må snus fremover til semesteret som ligger foran dem. Mange har hatt en underbar sommer med mye som har skjedd. De har opplevd masse, og de har vokst på det. Men noen har ikke opplevd så mye kjekt, de har hatt mange uker fri fra skolen, men de har vært låst i et liv de ikke kunne velge bort. Jeg sier dette, fordi slik hadde jeg det som barn i alle mine ferier. Første dagen etter sommerferien er en dag de fleste unger gleder seg så mye til! Fargestiftene som du skal bruke til å fortelle hva du har gjort hele sommeren. Hvor har du vært? Hvem har du tr...

Jag har en syster som heter Lillstrumpan. En vacker, snäll och varm lillasyster. En person som jag har blivit mer och mer glad i ju äldre jag blivit. Som barn tyckte jag hon var en förfärligt plågsam varelse, och hon gick mig totalt på nerverna. Jag körde med henne ända tills hon blev starkare än mig och plötsligt var den som vann slagsmålen. Ända sen hon var 10 och jag 13 har hon varit mig överlägsen i fysisk styrka.  Men hon har ändå alltid varit min lillasyster, som jag har känt ett ansvar för, som jag önskat att jag kunnat skydda, ta hand om, skona. Hon kallar mig för Syster Yster. När jag läser mina gamla dagböcker från långa, ganska olyckliga ungdomsår så är inte alltid min syster så mycket omtalad där. Hon är som en kuliss, en statist. Hon är där, men ändå inte. Men ibland står det att hon ska "sova över" på mitt rum, som låg i andra änden av huset. Det var lite lugnare där. Eller, det var det inte alltid, för mitt rum låg vägg i vägg med garaget, och det var där p...

När man sitter under detta trädet och tittar på skönheten runt sig, kan man samla tankarna och finna en skör inre harmoni. Det är hela tiden en fråga om att balansera. På den ena sidan lycka, trygghet, ro. På den andra sidan osäkerhet, vemod. Livet är ett jävligt osäkert lotteri, många drar en skitlott medan andra vinner högsta vinsten. Jag tror jag har dragit en ganska okej lott i detta livet, en lott som med åren har fått ett kraftigt ökat värde. Som började olyckligt, ruttet. Men som har klättrat uppåt, framåt. Steg för steg. Under träden hos mamma, i huset hon har ägt, älskat och tagit hand om i snart 20 år. Konstigt att själen hittar den där sköra balansen just här.    Jag har alltid älskat blåklockor. Efter syrener och kanske peoner är det nog det närmaste fullkommenhet hos en blomma tror jag. Luftig, hög, fri, vacker. Stark- men också så tunn att den lätt bryter för en ond hänsikt. Lätt svajande i försiktig sommarvind, lite nonchalant där den står i g...

Nå er det endelig sommer, luktene springer rett inn i oss og gjennom oss. Legger seg rundt oss som myke solstråler. Sansene har alle antenner ute og jeg nyter hvert minutt med lys, sol, varme og sommer. Samtidig tenker jeg på at det er mange der ute som ikke er like heldige som meg, som ikke kan ta inn over seg alt det nydelige som omgir oss. De som ikke ser meningen med noe av det. Følelsen av kulde, av utenforskap, av fremmedggjøring. At livet ikke helt angår akkurat dem. At de ikke egentlig har en plass her. Jeg vet det er mange som kjenner på disse følelsene, og jeg kan relatere til dem på et svært personlig plan, fordi jeg har også kjent på dem. Og med jevne mellomrom gjør jeg det fortsatt. Å ikke bli sett, hørt, berørt eller lyttet til når du trenger det som aller mest er hjerteskjærende vondt. Så vondt at du som ikke har opplevd det ikke kan sette deg inn i hvordan det er. Følelsen av å ikke være ønsket, av å gå i din egen verden der du står litt på siden av alt som skjer, som e...

Gå seg vill Jævlig frustrert Alltid utålmodig Sinna Lei Men likevel Håpet er der Noen dager Håpet om mindre Sinne Mindre frustrasjon Ikke så stor klump i halsen Å være alene i verden Må nok en sånn som jeg Leve med Er du som leser dette vilsen? Utrygg? Redd fremtiden? Tenker du iblant at det ikke er noen mening med noe av det som skjer, at det ikke tar bort følelsene av håpløshet likevel? Jeg var så vilsen i så mange år, en del av min sjel er det ennå, og vil nok alltid være det. Jeg lette etter en sjelefred jeg ikke hadde mulighet til å finne. Der var et hull inni meg, et mørke, en følelse av håpløshet, av noe som dro meg ned, bort. Når hver eneste uke i alt det du kan huske av barndom preges av usikkerhet, knust håp og sinne, så vil det nødvendigvis prege deg også i voksen alder. På en eller annen måte vil det alltid være en del av meg. Jeg har endevendt pappa i mine tanker, for å prøve å forstå hva som gjorde han til den han var.  Når je...

Regnet drypper på kinnene  Blander seg med tårene Lager spor, graver, slingrer seg Enkelt å gråte når det ikke synes Ikke vise sårbarhet Ikke vise svakhet Noen sier tegn på svakhet egentlig er en stor styrke Et stort mot Mot, sier du Livsnødvendighet Uunngåelig som å puste men vondt som kniver, torner en hul følelse, en tomhet en tomhet som må fylles med noe som må bøtes på Luften legger seg rundt  som en dyne av tykk myk gul følelse tryggheten varmer og renser det er ikke ord som dekker som strekker til når følelsene herjer og raser er luften rundt det som holder  tilværelsen  Våkner med bankende hjerte klamheten, redslene skrekken Er jeg her?  Drar inn lukten av dyp varm sommernatt kjenner med hånden på meg selv ja, jeg er her, her jeg skal være Tomheten er baksiden av motet uten tomheten, ikke motet Uten motet, ingen tomhet hva om det forsvinner, rømmer vil gråten forsvin...